Underbar skön försommarsol har bränt ansikten och armar de senaste dagarna, Pingsten kom i år inte bara med vårväder utan nästan med högsommar.
Ändå tänkte jag tala om Pingsten som ett vårtecken, jag vet att det är lite i senaste laget för dig som följer årstiderna utifrån kalendern.
Men i den kristna historien, och i människors andliga liv, tror jag man kan tala om Pingsten som ett riktigt säkert vårtecken.
Den tidiga våren är lite upp och ner, hopp och förtvivlan växlar snabbt, ena dagen tror vi allt är möjligt och börjar påta och fixa i trädgården, bara för att nästa dag se de första skotten frysa sönder eller rabatten täckt av blötsnö.
Lärjungarna kastades också mellan hopp och förtvivlan under den där sista våren med sin Mästare. Långfredagens totala nederlag vändes i Påskdagens nytända hopp. Så lämnar han dem igen på Kristi Himmelsfärdsdagen, och man kan inte låta bli att fundera över vilka tankar och känslor de upplevde dagarna mellan Hans Himmelsfärd och Pingstdagen – Kanske kändes det som ytterligare ett bakslag, ungefär som den oändligt långa påskaftonen – tomrum – förtvivlan snarare än hopp och framtidstro. Men den här gången har de påsken i färskt minne. Han hade försvunnit och kommit tillbaka en gång förut. Kanske vågade åtminstone några av lärjungarna hoppas mer den här gången.
Vi vet att de spenderade tiden mellan Himmelsfärd och Pingst i ett rum på övervåningen, där höll de ihop. Var tillsammans, som det står, under ständig bön.
Den Helige Ande var i sig inget nytt fenomen för lärjungarna. Petrus talar i veckan mellan himmelsfärd och pingst om att det är genom Den Helige Ande som de gamla skrifterna gått i uppfyllelse, alltså att Kung David redan tusen år tidigare skrivit om Judas svek när han förådde Mästaren. Det var Den Helige Ande, säger Petrus, som på något sätt ingav David att skriva så för tusen år sedan, och det var genom den Helige Ande som det skriftstället nu går i uppfyllelse.
Så kommer Pingstdagen, och lärjungarna får del av Den Helige Ande på ett nytt och mer personligt sätt. Han som lovats dem som en hjälpare Han inger dem nu mod nog att våga gå ut på torget och vittna om det de sett och hört, Anden hjälper dem också mer konkret genom att finnas med som översättare. Lärjungarna predikar och berättar på sitt eget språk, arameiska, men var och en som lyssnade – folk från åtminstone 12 olika länder, med olika språk, alla hör de nu lärjungarna tala på sitt eget språk.
Idag är ju det där inget märkvärdigt… Vi kan sitta över 40 nationer och se på Melodifestivalen i Ryssland och ändå höra och förstå på vårt eget språk. Idag kan vi se på intervjuer på TV inför tex. EU-valet på söndag, och man intervjuar folk från Belgien, Tyskland, Frankrike och Italien – och hela tiden kan vi läsa längst ner på skärmen vad de säger på svenska.
Men på den här tiden måste det ha varit något mycket märkvärdigt…
Nu var det ju inte bara så att Anden hjälpte lärjungarna med språkförbistringen, nej, för lärjungarna var det onekligen ett vårtecken att få del av Den Helige Ande – och många många kristna människor har genom hela kyrkohistorien upplevt Den Helige Ande som något fräscht och starkt, något som uppfyller mitt inre och som bär igenom också svåra passager i livet.
Det som var dött får nytt liv, det kristna andaktslivet som när man studerar dem rent världsligt kan kännas hopplöst torrt och tråkigt jämfört med mer spektakulära andliga övningar i tex. österländska religioner, kan ändå fyllas med liv och mening när man utövar sitt andaktsliv under inflytande av Anden. Människor som kurat och gömt sig får ett lejons hjärta och vågar stå raka i Andens kraft. Det liv som dragit sig undan ända ner till rötterna skjuter plötsligt skott igen och kan slå ut i full blom.
Anden är inte Hokus Pokus som förvandlar människor till oigenkännlighet. Anden gör oss inte heller till några övermänniskor eller halvgudar. Anden är inte en kraft som vi kan lära oss kontrollera eller styra för egna syften.
Anden hjälper oss att bli det vi var ämnade att vara – mer verkligt mänskliga helt enkelt. Anden gör dig inte till någon annan – något som du aldrig varit eller inte vill bli – Anden presenteras som vår hjälpare – en som hjälper dig på vägen, en som finns hos dig och går med dig, en ledsagare och vän som hjälper dig blomma upp och sträcka dig ut mot en ny högsommar. I andens kraft får du vila och ro. Sedan vet vi att Anden också kan utföra makalösa kraftgärningar genom enkla människor, vare sig det gäller översättningshjälp eller uppenbarande av dolda sanningar eller helanden.
Anden innebar en ny vår för lärjungarna och en helt ny verktygslåda för kyrkan, Anden har fått innebära en ny vår för många, många övervintrade småplantor i den kristna kyrkans historia och Anden vill också ingjuta nytt och välsignat Liv i Dig och Mig idag.
Undrar du hur det ska gå till? Hör Paulus ord en gång till:
Vi vet inte hur vår bön ska vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad anden menar, eftersom anden vädjar för de heliga så som Gud vill.
AMEN!