Adventspredikan – Vasakyrkan 28/11-09

Guds rike och världens rike

 

Matt 21:1-9

Kungen kommer ridande – Kungen kommer ridande in till Jerusalem – varför?

Jo, det är naturligtvis Guds Rike som kommer – det är tronskifte på gång… Det gamla rikets dagar är räknade, det nya riket gör sitt intågande – på en åsna.

Det är adventsbudskapet – Guds rike är nära, Guds rike är snart här. Detta är Adventstid – Riket som kommer.

Men Jesus tar aldrig den värdsliga makten – Han tar aldrig över tronen – Han säger istället att Guds rike är inom er. För att förstå det här måste vi förstå hur Bibeln använder ordet ”rike”. På svenska står ett ”rike” alltid för ett synligt territorium – konungariket Sverige, det gamla Romarriket – men grundtextens ord, grekiska basilía, står också för det faktum att kungen regerar. Guds regim är inom er.

Guds regim är inom var och en som tar emot den ödmjuke åsneryttaren och säger: ”Led du mig, regera över mig, var du min Kung och visa mig vad livet verkligen handlar om.” Och det välde han inviger är kärlek blott och ljus. Som vi sjunger i Bereden väg för Herran.

VÄRLDENS RIKE
Motsatsen till Guds Rike är ju Världens rike, ett rike som bygger på makt och inte kärlek och ljus. För att förstå evangeliet om Guds rike behöver vi först förstå dess motsats, Världens rike.

Makt och auktoritet är inget ond i sig självt – det gavs till människan som en del av förvaltarskapet över skapelsen – något som Gud har tänkt för människan som skapelsens krona och Guds avbild. Men allt sedan syndafallet, när vi börjat fly bort från Gud och förneka sanningen inom oss, har makt varit drogen nummer ett när vi vill döva vårt inre och inte ta emot Guds rike eller regim.

I världen definieras makt som ”förmågan att få andra att följa min vilja”. Framgång är att komma upp sig i en av världens maktstrukturer, som i politiken eller näringslivet eller i kyrkan.

Och de som för maktens skull har kämpat sig upp till höga positioner i Världens rike, de utövar sin makt på följande tre sätt: råstyrka, rädsla eller rikedom.

Hur man regerar genom råstyrka är ganska uppenbart, vare sig det är en diktator i Afrika eller en hustrumisshandlare i Sverige. Det är subtilare att regera genom rädsla för förakt och fördömelse, och det kan ske i stor skala genom medieuppbåd eller i mindre skala genom mobbing, eller även i hemmet när en av makarna styr den andra genom pikar från en vass tunga.

Dessutom kan man regera genom rikedom – att kunna ge andra det de vill ha, att försätta folk i tacksamhetsskuld och sedan begära motprestationer.

Denna makt bygger på att det finns något som folk vill ha, något. Människor i Världens Rike blir gärna beroende av yttre stimulans för att tysta den inre rösten, och så blir man en trogen undersåte till den som kan erbjuda denna stimulans. Så regerar knarkkungarna, och så regerar hela konsumtionssamhällets maktapparat.

För idag är det väl knappast religionen som är ett opium för folket (som Lenin sade), utan snarare kommersialismen?

Så regerar Världens rike över sina undersåtar: över kroppen genom råstyrka och hot om våld, över själen genom rädsla för skam och förakt, och över anden genom rikedom som kan döva ofriden och den inre rösten.

DOCK ONDSKAN HAN FÖRFÄRAR
Och in i denna värld kommer mannen på åsnan, den fattige Kungen vars helga rike ej är av denna värld. Ej kommer han med härar, och ej med ståt och prakt – dock ondskan han förfärar i all dess stolta makt!

För han kommer och rycker undan hela maktbasen för Världens rike, han kommer med Guds kärlek och fyller människors djupaste behov, han kommer och säger ”Guds rike är nu här, omvänd dig och tro på evangeliet!” Evangeliet, det är ett glädjebud: du är inte skapad till att sitta fast i Världens maktstrukturer, du är skapad till liv och kärlek och frid med Gud i hans rike. Det välde han inviger är kärlek blott och ljus, men Världens rike är förgängligt och på utgående.

För Jesus kommer och fyller människors djupaste behov. När det gäller kroppen så ger han evigt liv, han säger: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen (Matt 10:28), ”Den som tror på mig skall leva om han än dör” (Joh 11:25). Alltså – frukta inte Världens Rike som kan plåga eller i värsta fall döda din kropp – i Guds Rike kommer du leva vidare även när kroppen dör och i Guds Rike kan man faktiskt finna glädje och mening även när kroppen lider.

Och om det gäller själen med rädsla för hån och förakt, så är tanken att Guds uppfattning väger tyngre än människors. Han säger att du är skapad ”övermåttan underbart” (Ps 139:14) och ”ingenting kan skilja dig från Guds kärlek i Kristus Jesus” (Rom 8:38-39). Han säger att ALLA människor är lika mycket värda och att det finns en mening med Ditt liv! Därför behöver vi inte längre styras av maktmänniskor eller maktstrukturer som säger att du inget är värd för att du är sjukskriven, eller för att du inte kan baka, eller för att du inte har rätt utbildning eller inte är tillräckligt snygg, vältränad eller framgånsrik. Det Rike Jasus rider in med i ditt hjärta har helt andra perspektiv och sätter helt andra värden på Dig.

Och när det gäller anden, ditt innersta väsen, så kan Jesus fylla din djupaste törst, Han säger ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten” (Joh 7:37-38). ”Guds rike består i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande” (Rom 14:17). Världens Rike försöker locka oss att fylla våra liv med skräp. Men innerst inne vet vi att man inte dricker cocacola om man är törstig utan rent friskt vatten. Och innerst inne vet vi att en 42” TV inte gör mig lyckligare i längden… Vårt innersta väsen, vår ande, behöver något annat än yttre stimulans – vår ande behöver sättas fri, och i Guds Rike får vi den direktkontakt med den Helige Ande som sätter vår ande fri – i det nya livet sätts våra liv i kontakt med det övernaturliga självt. Anden törstar trots att vi häller i oss allt vad Världens Rike har att erbjuda – men anden behöver kontakt med Källan själv.

Men vad händer då med Världens rike? Om människor blir fria och oberoende så att de varken kan hotas med rädsla eller lockas med begär, då förlorar de mäktiga sin makt. Och den som byggt in hela sin identitet i berusningen att få ha makt över andra, för honom är deras nyvunna frihet närmast ett personangrepp. Han kommer ej med härar och ej med ståt och prakt, dock ondskan han förfärar i all dess stolta makt.

Och vi vet vad ondskan gjorde då. Fariséerna höll på att förlora sin makt över folket, så de korsfäste honom – men Jesus är en Kung som segrar när han lider. Välsignad vare han som kom i Herrens namn! Gud ger honom full upprättelse genom att uppväcka honom från de döda som himmelsk Kung över Guds rike som ”är inom er”.

GUDS RIKE
Den tron som han bestiger är i hans Faders hus, det välde han inviger är kärlek blott och ljus.

Jesus sitter nu på Faderns högra sida som Konung i Guds rike, och han kallar människor att komma loss från världens maktstrukturer och kliva in i Hans rike. Att ställa sig själv under Guds Regim – lägga sitt liv i Jesu händer.

Jesu makt är inte som världens makt, som symboliseras av Pilatus. Pilatus säger ”Vad kan du ge mig?”, Jesus säger ”Vad kan jag ge dig?”. Pilatus säger ”Kyss mina fötter”, men Jesus är den som böjer sig ner och tvättar våra fötter. Pilatus är rädd och vakar över sitt, Jesus har släppt allt sådant och ger till och med upp sitt eget liv. Pilatus hotar med piska och lockar med morot, Jesus går före och säger ”Om någon vill följa mig” (Mark 8:34). Pilatus får en yttre lydnad baserad på rädsla, Jesus får en efterföljelse baserad på kärlek och frivillighet.

Skillnaden är total – i Psalm 110 står det: Villigt kommer ditt folk när du samlar din här. Det finns inga tvång eller påtryckningar, sådant hör Världens rike till. Jesus vill inte trycka in dig i en mall, han respekterar dig. Jesus trycker inte på bakifrån, han går före och visar genom eget exempel.

AVSLUTNING

Och så, till sist, vill jag som en medtjänare i Guds rike avsluta med en utmaning. Vi är nu inne i adventstiden. I katolsk tradition och i gammal svensk tradition, är adventstiden en fastetid, en tid av enkelhet och förberedelse för julen, en tid då man avstår från saker till sig själv för att kunna dela med sig till dem som har det svårt.

Jag vill utmana dig som känner ett gensvar i ditt hjärta: Varför inte ta adventstiden som ett tillfälle att bereda plats för ett intåg av Guds rike? Jesus säger: ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten”

AMEN!

Lämna en kommentar