BloggPastor.se

 Vägen till Livet – Predikan i Vasakyrkan, 3/5-09

Jesus börjar sitt avskedstal med orden ”Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig”, och redan 3 meningar senare oroar sig Tomas – ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?”

Och så får vi denna underbara lilla mening som kyrkan mumlat, idisslat och grubblat kring genom snart två tusen år – ”Jag är vägen, sanningen och livet”.

Tomas och lärjungarna var som vi är mest – de var rädda att göra fel, de var uppfostrade under Mose lag – det gamla förbundet – det gällde att inte trampa fel för då var man fördömd.

Så kommer Jesus och försöker lära dem att det är i tron på Honom som de kommer rätt – genom att följa i Hans fotspår håller de sig på vägen och går inte fel

– ”oroa er inte” säger han, tro på mig, och tro på Gud – lita på att det räcker för din frälsning – försoningsoffret är redan klart – det räcker för dig också – vägen är nu öppen, välkommen in – välkommen med på vägen!

Jag är vägen, sanningen och livet, säger Jesus, det är allt ni behöver – ingen kommer till Fadern utom genom mig – dvs. det finns ingen annan väg till det eviga livet – det finns ingen annan väg till det vi kallar Himmelriket. Yoga kan säkert ge sinnesro, Chi-Gong kan säkert hjälpa dig att stressa av och ge inre balans. Buddismen kan säkert inspirera dig till respekt också naturens minsta innevånares rätt till liv – och kan säkert hjälpa dig att odla många djupt filosofiska tankar i din hjärna…

Men när jag läser min Bibel verkar inget av detta spela någon större roll. Det verkar i min Bibel inte ens som om lärjungarna eller Paulus är särskilt intresserade av varken sinnesfrid eller filosofi. Inte heller verkar Paulus bry sig om myrorna på marken, och definitivt inte att han sökte en stressfri tillvaro.

Inte för att något av detta skulle vara fel i sig – i vår tid är det säkert viktigt att finna sätt att stressa av. I vår tid är det också viktigt att återupptäcka respekten för livet, för naturen, för skapelsen – för vi vet att vi förstör Guds skapelse i rekordfart…

Men, inte desto mindre, den fråga människorna i Bibeln verkar helt upptagna av är – hur blir det med det eviga livet – kommer vi någonsin att se slutet på den här fallna skapelsen – kommer vi någonsin att få uppleva Paradislivet igen – det eviga livet – utan lidanden och orättvisor?

Kort o gott – stress eller sinnesro i all ära – men Hur kommer jag till Himlen?

Och svaret är – Jag är vägen, sanningen och Livet… ingen annan.

Det finns bara en väg – och det är att gå med Jesus – eller för att fullfölja bilden av vägen – att gå på Honom – att ställa sina fötter på Jesu liv och börja gå – att följa Honom är att följa den väg som leder hem.

Så, hur gör man då om man nu vill följa Jesus?

Ja, till att börja med vill jag återknyta till predikan jag höll straxt före påsk – man följer inte Jesus genom att traska omkring i utmarkerna letandes efter en gräns som säger om det är rätt eller fel att röka cigarr på nyårsafton. Man följer Jesus när man lyfter blicken och vänder sig mot Honom – när allt man gör och vill går ut på att med ett ärligt hjärta göra det man tror Han skulle ha gjort. Så när du sitter där vid tolvslaget med en tänd cigarr i handen – vad skulle Jesus ha gjort tror du? Cigarr-rök är förvisso skadligt, men Jesus gjorde ett och annat som inte var direkt hälsosamt han också – förvandlade vatten till vin tex. Och Jesus gillade att umgås med vänner, god mat och dryck och härlig, god, gemenskap… Jag ska inte ge dig svaret – jag har nog inte ens svaret – men jag ska ge dig lite vägledning. Med din tända cigarr i handen – fråga inte vad som är tillåtet och vad som är förbjudet enligt bibeln – fråga vad som är i linje med Jesu ord, liv och gärning – fråga dig vad som gynnar Guds Rike. Några exempel i fråga om din tända cigarr är tex om du skadar dig själv eller andra – om du tex. kanske lockar andra att börja röka, om du genom din cigarr stöder en multibillionindustri som förstör människors hälsa över hela världen och som förslavat miljontals människor i ett beroende de inte kommer ur…

Låt oss ta ännu ett exempel – och jag vet att vi inte alla delar samma värderingar – eller att inte alla kyrkor är överens om sådana här etiska och moraliska frågor – men det är ju hela poängen med det jag försöker säga – och om man inte får ta lite svåra exempel så har vi heller inget att prata om på fikat sen

En 17 årig tjej i Sverige idag har under hela sin uppväxt fått lära sig att ett 12 veckors foster är just ett foster, inte ett barn. Hela den samlade läkarkåren talar om för henne att det hon bär i sin mage är en del av hennes kropp och inte en självständig livsform. Så kommer då kyrkan och talar om för henne att den abort hon just gjort är en synd, därför att det är fel att döda. Det är ju precis lika dumt som när fariseerna blev upprörda över att Jesus gnuggade några sädeskorn i handen på sabbaten.

Att vi i kyrkan däremot kan undervisa en annan sak än läkarkåren och forskarna – att vi utifrån vår tro vill respektera allt liv, och alla människors rätt till liv, och att vi därför kommer fram till delvis andra ståndpunkter än världen i övrigt – till exempel när det gäller aborter – det är en helt annan sak – och vår undervisning i kyrkan, vårt sätt att se och värdera det ofödda livet – kan göra att en helt annan 17-åring tar ett helt annat beslut.

Kanske skulle Jesus sagt ungefär så här – Förlåt dem Herre, ty de vet inte vad de gör…

Som Jesusföljare är du kallad att leva ärligt, att leva rent och helhjärtat – det finns ingenstans att gömma sig – Gud ser dina innersta tankar och motiv – det gör att vi hela tiden måste ta tag i oss själva och jobba med våra känslor av avundsjuka, bitterhet, lathet mm.

Att följa Jesus innebär en hel del obekväma ställningstaganden – och vi kan aldrig gömma oss bakom en lagbok och säga ”tyvärr, jag får inte dricka alkohol för det står så i Bibeln” – utan istället måste vi rannsaka oss själva, våra motiv, vår omvärlds motiv och vår omvärlds situation – och kanske då komma fram till att en helnykter livsstil är det enda rätta eftersom alkoholen orsakar så mycket lidande i världen, eftersom vi har ett ansvar inför Gud och varandra för det vi gör – och eftersom alkohol får folk att göra sånt de ofta ångrar senare, samt att man i vårt land i allmänhet dricker alkohol för att bli berusad – mer eller mindre – och det är inte särskilt konstruktivt att vara berusad för en som är intresserad av att följa Jesus.

Så sitter nu en och annan av er i bänkarna och tänker – jaha, men menar pastorn nu att det är tillåtet eller inte tillåtet att dricka alkoholhaltiga drycker?

För att ge dig ett mycket tydligt och klart svar på den frågan vill jag säga – nu är du där ute i utmarkerna och letar efter gränser igen – kom med upp på vägen – vägen som går till Himmelens land – kom låt oss följa Honom – ända hem!

Amen!